“Vi ser att utvecklingen går mot mer arbetsmiljövänliga redskap, tystare maskiner, mer eldriven teknik i redskap. Man jobbar mot att styra bort monotonin i jobben, att hitta miljövänliga lösningar när t ex kemikalier blir förbjudna. Då kommer innovationer som det här med hetvatten. Svårigheten är att hitta ekonomin i driftentreprenader. Man måste trots allt ha arbetskraft med kunnande och hantverk och det är den som kostar pengar.“
Längst inne i ett litet villakvarter med en härlig stensatt gata, hittar vi Väla Mark & Trädgård. Vi har bestämt möte med Pontus Runeke som jobbar som regionchef på företaget. Pontus ingår i ledningsgruppen för utbildningen ALG, Arbetsledare Grönyteförvaltning, som nyligen startat vid Trädgårdsakademin i Ängelholm.
Vi går in i det röda kontoret, med sin smala korridor som slingrar sig runt alla kontorsutrymmen. Det känns som att komma in i en kul liten labyrint. — Följ den grå mattan-typ!
Pontus berättar inledande om Väla Mark & Trädgård, som funnits sedan slutet av 90-talet och som numera har danska Hede som ägare. Vi är 70 anställda varav hälften på säsong säger han.
Pontus ser positivt på utvecklingen och berättar att man nyligen fått uppdrag i Halmstad. Tidigare fanns företaget i Ängelholm, Landskrona, Helsingborg, men på senare tid har även Lund och Malmö tillkommit. Så nu omfattas geografin av ett område från Halmstad ner till Malmö. Ett stort och tätbebyggt område med andra ord.
— Våra kunder är större fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, stor förvaltare och företag, fortsätter Pontus. Vi koncentrerar oss på de större kunderna där vår kunskap, maskinpark och vårt sätt att jobba passar bäst. Vi har en del samarbete med UE när det gäller asfalt, slamsugning, gator och brunnar, maskinresurser o liknande. Det finns en marknad hos privatpersoner och mindre fastighetsägare också, men det finns många mindre företag som fungerar bäst i den sfären.
— Mitt jobb är att bland annat att göra upphandlingar och lämna offerter. Det finns många krav som styr om man skall få ett uppdrag. Det är bland annat Lagen om offentliga upphandling, skall-krav, miljöcertifieringar, ISO-certifieringar, referensuppdrag osv. Det är en mycket hårdare styrd marknad nuförtiden. Det gäller att vara insatt i allt detta, förklarar Pontus.
Då kommer frågan osökt in på hur hans egen väg format sig.
— Jag gick utbildningen till Landskapsarkitekt på Ultuna och Alnarp och var klar 1996. Sedan dess har jag jobbat vid Helsingborgs stad i olika roller som beställare med skog, naturvård, skolor, äldreboende, samt för Kärnfastigheter som var kommunens eget fastighetsbolag, samt under ett antal år som avdelningschef för drift och underhåll av park- och gatumark. Jag har alltså suttit på ”andra sidan” av skrivbordet och det har varit till stor nytta nu när jag är den som själv ska lämna offerter och förslag. Man måste förstå och kunna genomföra uppdraget utifrån en handling. Kunna leverera kvalitet mot förväntan. Det är en svår balansgång ibland.
Vad ser du inför framtiden, vad händer just nu?
— Vi ser att utvecklingen går mot mer arbetsmiljövänliga redskap, tystare maskiner, mer eldriven teknik i redskap. Man jobbar mot att styra bort monotonin i jobben, att hitta miljövänliga lösningar när t ex kemikalier blir förbjudna. Då kommer innovationer som det här med hetvatten. Svårigheten är att hitta ekonomin i driftentreprenader. Man måste trots allt ha arbetskraft med kunnande och hantverk och det är den som kostar pengar.
Har du något konkret råd till våra elever vid ALG-utbildningen?
— Att kunna hantera folk är A och O. Ska man leda och fördela arbetet så måste man använda sin egen erfarenhet och vara ”Tydlig och Säker” i sin roll. Man måste också ha självinsikt och vara trygg i sig själv, avslutar Pontus. Vi inser att det är just vad han själv är. En trygg och säker person.
Det var kloka ord och vi tackar för pratstunden. På väg ut ser vi två vackra ljusa akvareller med natur och fågelmotiv på väggen och noterar att dessa har Pontus signatur. Han berättar att det är en del av hans avkoppling, att just måla akvarell. Han har ställt ut lite och sålt en del för den goda sakens skull. Oj tänker vi, vilken underbar födkrok, att sitta på en stubbe i skogen och måla allt det vackra. Och kanske kunna leva på det också. Men just nu ler Pontus lite generat och säger att -äsch, det där är väl inget. Vi får väl se, tänker vi och ”följer den grå mattan-typ” till ytterdörren.