Intresset för vintergröna och städsegröna växter har de senaste decennierna gått från att vara mycket lågt till att verkligen bli en faktor att räkna med. I såväl privata som offentliga miljöer har onekligen acceptansen och intresset ökat. I diverse publikationer såsom böcker och branschtidningar, inslag i media samt ett nyvaket vurmande i sociala medier skvallrar om något som kan liknas vid ett mindre återtåg från detta, tidigare så utskällda och ibland till och med avskydda, växtmaterial.
I höstas höll Henrik Sjöman ett webbinar där det presenterades en översiktlig presentation kring vilket värde städsegröna träd har för en hållbar vegetationsbyggnad och vilken kapacitet de har i att leverera viktiga ekosystemtjänster. I denna andra del om städsegröna träd skall vi diskutera i detalj vilka dessa arter är och vilka krav de har på sin växtmiljö för att utvecklas framgångsrikt och därmed leverera alla de kvaliteter som de har.
Henrik Sjöman är både forskare på SLU Alnarp och vetenskaplig intendent på Botaniska i Göteborg, två tjänster med fokus på just träd. Han är en av huvudförfattarna bakom Träd i urbana landskap, 2016 års trädgårdsbok enligt Gartnersällskapet, och en av experterna i Odla med P1.